Hur kommer det sig att man kan ha världens planer på kvällen om vad morgondagen ska erbjuda men sen när morgonen kommer blir det inte av. Hade tänkt att cykla till jobbet men i morse var jag så mör av gårdagens träning och när jag försökte visuallisera vägen till jobbet såg jag bara en massa backar, jag som skulle vara jätte svettig när jag kom fram så jag hoppade det. Men den där känslan av att klara något som är jobbigt eller som man lovat sig själv är ju underbar. Mina planer är att kunna cykla till jobbet sen men jag måste då ha utrymme och möjlighet till att duscha. Sen att det är någorlunda jämn värme så man inte behöver vinterjacka på morgonen och på eftermiddagen inte. Ni ser. Jag är bäst på att se problemen istället för lösningar.

Det är något jag måste jobba med. Mitt tänk.

Sitter på DS ännu en dag och jag har intagit den dagliga dosen kolisar. Blev en tidig lunch och dagen kommer att bli tuff. Det är alltid jobbigt dom första dagarna att byta kostschema, speciellt när den inträffar under PMS tiden.

Jag älskar att se hur min kropp förändras. Vill bara ha mer och mer muskler, vill bli stark och uthållig.

Det som skrämde mig igår kväll är när jag körde lite strechövingar, yoga innan läggdags. Jag är övervik och ska inte stretcha alls egentligen. Jag knakar och sprakar i varenda led och kota. Jag låter som en 90- årig tant. Jag ska pröva ett kosttillskott som heter MSM.

Nä, nu måste jag jobba vidare. Skriver från min kära iPad.