Försov oss lite. Hann köpa denna. High protein låter bra. Nu väntar ett 12 timmars pass. Tjohoo!

Istället för att pressa mig så tar jag det lugnt den här veckan. Har inte bokat in någon träning eller planerar att cykla till jobbet denna vecka. Jag ska äta massor och samlar energi.
Det känns inte som ett bakslag alls utan jag vet att om jag inte är helt hundra i kroppen så är det ingen idé. Inte ens prestationshöjare skulle hjälpa. Finns inget värre än att pressa sig för att sedan "misslyckas".
Vill inte att det ska bli som det var i söndags... komma till gymmet och lyfta en vikt för att genast känna att det inte går.
Den 24 maj har jag tid hos läkaren. Jag vill att dom ska fler prov nu. Började med folsyra i morse, hade kvar några kartor. Jag äter ju så himla bra redan, jag fattar inte varför jag ska ha en sådan brist? Har inte heller rikliga... med ni vet vad så why??
Det som står om kronisk järnbrist är att man kan ha Luekemi... fyyy... men då skulle jag inte ha aptit och tappa vikt istället för att gå upp.
Det enda som känns som ett bakslag nu är att kroppen skriker efter socker och kolhydrater, något jag inte i vanliga fall är speciellt sugen på ofta. Äter endast pasta,ris och potatis till lunch och klarar mig fint på det. Ett liv utan kolhydrater så skulle jag nog inte orka mkt alls.
Och jag kan inte stå emot riktigt. Nu är det inte allvarliga sockergrejer jag stoppar i mig, yoghurt och jordgubbssaft...
Att ha järnbrist är inget kul alls... man känner sig lite smått deprimerad för att man hela tiden är i någon slags dvala och ser sitt liv bara försvinna under fötterna. Man känner sig som i en dröm där man vet att saker måste göras och fixas men kroppen sover, ögonen är full av grus och det enda man vill göra är att sova...

Nu ska jag försöka läsa lite i litteraturen....
"Jag och mina diagnoser"
Det var den enda boken inne från min lista på 150 olika böcker... hoppas den är läsbar...

Det var tungt imorse, men som tur var så regnade det inte. Vaknat varannan timme för att stoppa i Lillens napp, så på topp är man inte. Det positiva är att det går lättare och lättare att cykla även om det är tungt...
Ikväll när jag slutar vid 20 ska det regna :( och jag har ingen stänkskärm :( men skam till den som ger sig!

Jag undrar ju om man inte bränner mer än 202 kalorier... Jag svettas ju som en gris och det brinner ju duktigt i låren ju!

Efter att ha tränat med en Celsius innan träningen känner jag att jag behöver den boosten för att ta ut mig lite extra när jag tränar. Att köpa en celsius innan träning blir man inte rik på eftersom jag ibland glömmer ta med mig proteinshake så inhandlas det med och jag räknade ut att det skulle kosta mig ca 600:- i månaden så jag beställde 90 portioner av detta á 399;- i månaden. Vet inte om den är bra men värd att testa!


( Tack Klara! Mina ben och vader blir väldigt fort muskulösa, ärvt av far min! Behöver nästan inte ens fokusera mig på ben- det är armar och mage som är min svaghet )

Glömde stänga av appen, kom på när jag stod i duschen men kollade klockan iaf. Nästan 10 min mindre cyklade jag samma rutt. 45 min tog det förra gången och nu ca 35 min!

Lillen älskar att hjälpa till, helst vill han göra allt själv. Han vet att man ska ha handen på och skaka lite på blendern för att alla bären ska mosas... Sötnöt!!

Tiden behöver vi inte bry oss om. Går man med barn i vagn så måste man stanna och titta på en massa skoj som fåglar, båtsättning, fina blommor osv.

Lillen har hunnit somna om i vagnen. Jag ska göra en redig omelettfrukost/ brunch till oss.

I morgon blir det bara sallad. No calories! Sen en massa tröst shopping. En cykelstol till Milo, sen ger vi oss ut och cyklar bort allt!!!!! Och nya tränings skor, kläder, rengöringsmedel ... Sen är nog själen nöjd... Undrar om jag ska köpa en cykel"stol" eller en vagn efter?

Det går sakta neråt. Den här vikten jag har nu är den vikten jag alltid haft som högsta vikt och tappat ner till 60 kg. 58 kg är en vikt jag haft när jag tränat som mest men det är ingen vikt jag siktar på. Kommer jag ner till 62 kg så är jag jättenöjd!!! För då kommer jag nog i alla mina gamla jeans som jag älskar.

Lillen har haft en skitnatt igen. 2 nätter i rad som han har minst 14 uppvak. Jag är helt färdig. Vet inte hur min hjärna ska orka samla information och orka plugga?

I morse kände jag mig taggad för att cykla, alltså jättetaggad. Efter att jag lämnat Lillen och satt mig på cykeln för att senare efter bara 200 m känna att jag nog inte kommer att klara det men gjorde det ändå är jag såååå jääävla stolt. Min cykel kanske inte är den lättaste att cykla på.
Jag ägde en supercykel för några år sedan, en TREK och jag ångrar mig varje dag ( nån gång per år ) att jag sålde den. Den var så lätt att cykla på, stötdämpare båda fram å bak, växlade fint och bara gled fram. Jag älskar att cykla "off road" och den var super på det.
Hur som helst så var jag inte så taggad att cykla hem. Jag var tvungen att stanna flera gånger bara för att hämta andan och mina ben kändes som spaghetti. Hela färden hem tänkte jag på mat, kroppen skrek efter mat, fet mat som pizza, smörgåsar i micron med en massa smält ost på mm. Jag brukar sällan vara sugen på sånt, bara när jag är bakis typ.
Sista backen hem svor jag över att jag ens kom på tanken att göra en sån långrutt på 2.4 mil under en dag men ändå lite stolt. Jag tror nog att det kommer att bli lättare och lättare...

I morgon blir det fokus på triceps. Ett kort men intensivt pass, sen måste jag hem och plugga och städa lite. Ligger sjukt efter med plugget. Innan jag börjar plugga i morgon måste jag skriva en avcheckningslista för att göra det lättare för mig.
Prio ett är att göra min redovisning om Willam-syndrom som jag ska presentera för klassen på måndag och jag har Milo hela helgen så det är i morgon bara som jag har tid,,,, är alldeles för mosig i huvudet på kvällarna.

Nu ska jag dock dyka ner i pluggbok 1 av 4 och se om jag kan läsa några rader innan jag faller ihop i komatillstånd...

(hoppas jag slipper drömmar som att Milo dör i mina armar inatt och hoppas att Milo inte bestämmer sig för att vara en nattsuddare, han var vaken mellan 00-03 typ.... )

Trodde inte att jag skulle klara det för jag har inte cyklat på flera år! 07.15 började jag min färd till jobbet. 1.1 mil! Fy vad jobbigt det var!

En nästan 7 km klarade vi av. Underbart väder, folk hälsade, jag släckte en eld i skogen och vi bara njöt! Nu har vi ätit sen frulle, klarat av disken och nu badar Milo. Vi ska senare åka och möta Zanna för ytterligare en promenad i Haga parken! JAG BARA TOTALÄLSKAR ATT DET ÄR VÅR!!!

Känslan av ensamheten är bort sövd. :)
Min laddare kom igår visst och nu hoppas jag att den passar i datorn!

Utan frukost i magen så fick jag till ett mega pass på gymmet. Prövade en celsius för första gången och ja, jag fick en boost! När jag kom till gymmet var jag själv. Jag var som vanligt en duracellkanin och när en kille stirrat på mig länge drog jag ur hörlurarna ur öronen och fick frågan om jag körde Crossfit. Nej, vaddåra undrade jag och han svarade - du har ju sånt tempo! Jag har alltid sånt tempo svarade jag :)

Nu ska jag hem å äta lite sen hämta Lillen !!

Män ÄLSKAR att jaga! Alltså alla, nästan iallafall. Nu när jag dragit mig tillbaks är båda två på mig som gamar. Den ena jättekär och den andra är oklar men vill ses och boka in semesterdagar med mig.

Idag väntar 12 timmarspass. Jag har hur mkt plugg som helst och jag har varken en bok eller en laddare till datorn där jag måste göra mitt jobb på!

Syrran var hos mig igår och hängde. Vi lagade en massa god men nyttig mat och kollade på desperata. Och grät några tårar, blödiga som vi båda är!

Detta måste prövas!!!

Så nu har jag inskaffat magnesium och msm. Jag hoppas att min kropp kommer sluta att knaka, eller mindre iallafall.

Hade ett grymt pass trots att jag kände att min kropp inte klarade av 40 min cardio, men jag kunde hålla i till 20 min.
Sen blev det fokus på rumpa & rygg.
Klarade chin men 30 kg hjälpvikt - 10*2. Jag är nog starkare än vad jag tror att jag är.
Jag är iallafall nöjd och nu blir det till att proppa i sig en massa järntillskott så hjärtat inte hoppar ur vid cardion. Så känns det när man har järnbrist. Hjärtat får arbeta dubbelt för att tillförse kroppen med blod/syre. Järnbrist är inte att leka med.

Får hålla bloggandet kort nu för jag har ingen laddare som sagt :( onödigt utgift just nu...

Nu ska jag göra ett ryck här hemma, fixa mig och hämta Lillen. Snart landar 10%av min familj från Ungern och det kommer nog bli en toppenhelg!

Det här med att inte sträcka ut sig ibland funkar inte riktigt. Jag gör det inte så ofta men det är så avkopplande innan man lägger sig så ibland händer det. Det måste jag väl få unna själen ibland trots att kroppen inte håller med??

Lillen har varit en ängel idag. Vi gjorde fisksoppa som intogs med god aptit. Efter badet tog han mitt täcke och chillade lite i puffen. :))
Dom där blommorna min mor köpte till mig var inte så dumma... Det doftar ljuvligt kan man säga! Har hängt tvätten nära liljorna för att torka - så i morgon är det jag som får gå runt och dofta som en blomma!