Tiden går och snart ska Milo börja på förskolan. Jag är inte alls förberedd och hade vid det här laget trott att vi skulle ha hunnit att besöka den. Är jätteorolig att han kanske inte kommer att trivas alls. Fast jag hoppas på att han kommer att göra det. Ju äldre man blir desto fortare går åren tycker jag. Hinner inte alls med... :(
Milos tal har ändrats. Han säger vissa saker jättetydligt och ibland låter det som han försöker att härma att prata "flytande". Dom orden han säger bra är
*mamma
*pappa
*klocka
*hejdå
*titta
*där / titta där
*tack

Jag hade hoppats på att han skulle prata mer nu vid 17 mån men det mesta avtogs när han började att gå så tidigt. Men jag vet att allting har sin tid.
Han är väldans smart, vill gärna undersöka allt och förstå hur saker och ting fungerar, speciellt teknik. Han älskar att städa, är lite rädd för smuts :) Han älskar att få små uppgifter som han klarar av som tex slänga sin egna blöja. Ibland slänger han faktiskt saker som ska slängas och ibland hittar man andra saker i sopen som tex hårborsten. Han har en vilja av stål, är väldigt otålig och "säger" verkligen vad han tycker om saker. Men han har även humor, han förstår utan att jag skrattar vad som är roligt på tv tex. Han älskar att bli jagad, springa ifrån mig... mkt roligt...
Han sover inte hela nätter, ibland... kanske 2 gånger i månaden har jag turen att inte behöva gå upp eller vakna för att han vaknar. Han älskar Badah. Är hur snäll som helst mot henne. Han är en mjuk kille helt enkelt.
Pussar och kramar är något han älskar att ge, så himla mysigt med öppenmun pussar....

I morgon blir han 17 mån..... om en månad 1,5 år. Min stora lilla kille....