Man kan ju inte sitta inne en hel dag inte, även fast denna Lille Herre tyckte det var morgon klockan 03 i morse och satt i sin säng och predikade eviga ramsor av jagvetintevad, så borde man vara trött..men inte då. Jag däremot försökte förgäves att få honom att somna om och jag tro jag lyckades efter klockan 05 till 06 eller något, jag minns ej längre, vill inte. Eftersom Grisen måste rastas minst en längre runda tänkte jag rasta Lillen på samma gång. Innan promenaden hade jag föreställt mig en underbar vinterpromenad där Badah sprang lös och jagade bollen, jag hade tid att fotografera både barn och hund och alla skulle bara njuta av det fina vädret. Men! promenaden bjöd på det motsatta.
Lillen sprang bara på alla tuvorna, inte på den nertrampade gången där det är jämt och han föll hela tiden, hunden var mitt uppe i ansiktet varje gång jag skulle ta upp barnet och trodde jag ville busa. Mina händer höll på att förfrysa och mitt i allt var jag tvungen att hålla koll på alla miljoner hundar som sprang lösa så att inget tråkigt skulle hända. Jag fick en ok bild, iallafall... man ser Milo och inte en massa suddiga närbilder på de förfrusna gräset... bakom Lillen, dom gula husen är dagiset han ska börja på den 1 mars! Satte Milo i vagnen som skrek av förtvivlan, det var nästan så det var roligt att ramla omkull hela tiden? Hans vanliga vantar hittade jag inte heller och dessa föll av konstant! Ja den bilden jag hade målat upp blev inte av helt enkelt... men vi fick oss en liten promenad iallafall.



Jag älskar verkligen att vara med Milo men det är krävande att underhålla och aktivera ett barn som vill göra allt på en å samma gång. Det är dom små stunderna som får en att orka, dom små frekvenserna av en otrolig feedback att det man gör som mamma duger, mestadels av tiden iallafall. Feedbacken idag är när vi låg i sängen och det blev en slags tyst minut där vi bara tittade på varandra. Tiden stod som stilla och jag avbröt den med att säga "Jag älskar dig Milo"
Han böjer sig fram och gapar stort och ger mig en snabb och mycket blöt puss på munnen.....
Kan han ha förstått vad jag sa?



Här är Lillens nya pjucks. Jag är inte ett fan av guld men dom var faktiskt snygga. Han har redan vita adidas men dom blir ju så himla slitna snabbt, vita skor håller sig ju inte länge så jag tänkte pröva om svarta gör det.

På eftermiddagen gjorde jag en tabbe men Lillen var trött. Han hade inget tålamod och att hålla honom igång i flera timmar till läggdax skulle nog inte vara kul för någon av oss så jag lät honom sova lite...lite blev längre då han var helt slut... Jag kunde knappt väcka honom och när jag försökte började han tokgrina för att sedan somna om på min mage.
Ja... om man kan matte så kan man räkna ut att det inte var lätt att natta, jag är helt slut efter gårnattens tidiga uppvak. Nu ska jag snart natta mig själv... Har ett 12 timmars pass på jobbet i morgon.

HEJ!