pruttar och fel
Jag undrar bara när felet kommer, ja det där man stör sig på, det felet som alla har- förutom jag dåra. Nä, det jag menar är att allt är för perfekt, det känns för bra. Han har ALLT jag någonsin önskat. Jag kanske är negativ att känna så, jag kanske bara ska släppa på tyglarna och följa med på denna färd även om det är något där som säger att det är FÖR BRA. Det som inte är bra är att inte kunna fisa ordentligt, att försöka tysta ner dom och när man försöker fisa tyst blir det en mega prutt istället. Är jag hemma kan jag gå till Lillens rum eller v-rummet men är jag hemma hos honom har jag egentligen inget ärende i v-rummet om vi inte är där. Man får hela tiden lägga upp en prutt-plan genom att glömma något i något annat rum. Ibland är jag såååå kissenödig innan vi ska sova och när det är knäpptyst så hörs ju fisarna från det ekande badrummet och ibland kan jag inte släppa på kisset om inte fisen kommer först och det är skitjobbigt.
Var bara tvungen att få ur mig detta. Jag är inte pryd så men fisa högt framför ens nya partner är inte något man tänder på direkt.
Ja ja. Snart slutar jag och då ska vi hem och mysa. :)))